Hej, ja denna sommaren är väl förbi nu. Hösten är här och sista dagen i september likaså. I somras fick jag ta mina två doser vaccin under denna pandemi tack vare covid-19.. Bild bevis nedan när jag stod och väntade på en av dessa doser finns här i inlägget :)

 

Nä ännu ett år som kanske inte riktigt fick innehålla allt man sett framemot redan under förra året. Men man kan inte påverka det som redan är förbi. Bara välja hur man ska hantera det som varit när man tar sig an framtidens alla möjliga måsten och eventuella planer. Visst saknar jag att kunna göra saker eller ens få träffa mina absolut närmsta utöver min sambo men jag vill fortfarande vänta ut lite mer av denna pandemi, tyvärr. Jag tycker man är lite för snabb med alla restrektioner som lättade igår i Sverige. Men men, jag vet i vilket fall att jag och sambon gör vårt bästa för att förhindra smittspridning och håller oss undan sådant som alla andra tar för givet att man borde få göra .. (restauranger, bio, konserter, kalas, afterwork med mera..) Jag menar inte att det är särskilt roligt att avstå ifrån livets alla händelser som man annars sysslat med innan corona-pandemin. Men jag gör vad som känns tryggast för mig. Men fasen vad jag saknar min familj, jag vill också kunna uppdatera min syn-status hos en optiker, kunna våga gå på ett läkarmöte, köpa skor och kläder när jag bara måste, jag vill kunna delta i sociala tillställningar och ta mig an de kurser och utredningar som återstår för mig här och nu att göra. Men jag håller mig för att de är vad jag anser är bäst, ta ansvar, stanna hemma och göra de möten som går via telefon eller videomöten.

- Kan tillägga min tacksamhet som jag känner för den kuratorn jag har hos psykiatrin- vilken människa alltså. Så förstående, genuin, så kunnig och härlig-människo-kännare hen är, wow(!) Hen vet vad jag känner och hur mycket jag uppskattar hens hjälp och stöd jag får genom våra givande och viktiga videomöten. Igår hölls ett stor möte med hen, mig och två till för att reda ut min status i livet och min närmsta framtid. Vi tar oss framåt tillsammans med lite tålamod och alla praktiska ting som gås igenom. Kan ärligt säga dock att känslorna hos mig är varierande inför livet, framtiden, här och nu, mycket tankar som jag bär på hela dagarna.

 

Det kan jag nog skriva mer om vid ett annat blogg tillfälle.

Hoppas att ni läsare av denna blogg mår okej och att ni tar hand om varandra och er själva- om så genom att prata av er med varandra, håller avstånd, kanske bär mask, eller bara ta till vara på dagens små vardagliga ting som kan ge minnen för livet. Oavsett om det bara är en extra lång frukost tillsammans med den du har i ditt liv, en filmkväll med familjen, eller om det så är att du hunnit med att ta en dusch och rå om dig själv. Unna dig nu en stund åt att kunna känna efter hur din kropp lever och andas, att du finns till.

Tack för att du är just den du är och för att du samexisterar med oss andra på denna jord.

 

hej så länge //B