Kryssning
Min underbara livskamrat tog med mig på en liten kryssning från Stockholm till Mariehamn, 9-10 juni. Lång busstur dit och hem och en kryssning med allting man kan tänka sig. Vi gick runt på däck, stod tillsammans i blåsten och lyssnade till livemusik. Delade på en öl, bökade in allt bagage i vår lilla fönsterlösa hytt. Vi samlade mod och besökte taxfreen, vandrade runt bland massor av människor, unnade oss blandade ting och fick verkligen öva på den sociala fobin bland trängsel och öva tålamodet. Hua!
Mycket pensionärer och en del medelålders ombord, rejäl skillnad ifrån den gången vi åkte på studentkryssningen 2010. Visst var det varmt, och svettigt under däck när vi gick vilse bland alla dessa korridorer för att finna oss en fungerande hiss. Vi gick hit och dit ombord för att hinna få en glimt av alla blandade liveband. Försökte köpa drinkar som ingen ville tillaga, så vi gick ut senare på kvällen. Vi stod helt ensamma på denna enormt stora båt. Alla dansade inomhus, medans vi höll om varandra, tittade på de färgade molnen efter solnedgången som vi missade. Vi beskådade halvmånen och kysstes. Denna lycka och glädjerika kärlek som jag kände extra mycket just där och då. Det stormade runt om oss så vi knappt kunde prata men att få se dina leenden och få vara i din närvaro var allt. Om du visste hur romantiskt allt var, att få hålla om och bara säga de där tre orden till dig. jag är dig så tacksam för att du insisterade att vi förtjänade att få ta en liten minisemster samman.
Älskling, tack för att jag fick åka med dig och att du var där med mig även om det var jobbigaste stunder med alla människor som skulle trängas, bestämma och sno alla våra hissar. Jag hade så ont i fötterna innan och under resan men jag promenerade runt överallt för att få hinna se och uppleva morgonen, natten med dig. Jag hade så ont i fötterna att jag knappt kunde stå inne i hytten eller gå i alla dessa hundratals med trappor, men jag gjorde det. Bussresa hem dagen efter och även där får man öva på tålamodet när det gäller att existera med andra människor som har sina udda vanor och hostanden...
Skönt var det att komma hem och få ro om våra katter igen, jag saknade dem redan samma dag vi reste iväg. Kändes som att vi hade varit bort ett par tre dagar eller mer, men så var det inte. Tack älskling för all romans, tokerier och bök och stress mm som vi upplevde tillsammans!
(Färgade moln efter solnedgång)
(Halvmåne inzoomad.)
(Cinderella båten, någon gång sent på natten under våran skojjiga promenad)
(Mariehamn dagen där på, med sol och vatten)
Kram!
